Harjakt

Det händer inte allt för mycket nu i februari. När snön försvann för ett tag, dök det upp lite vårtecken. Gässen började komma, någon tofsvipa och även sånglärka siktades. 
Men så kom snön och kylan tillbaka och vårtecknen försvann lika fort som de dykt upp.  
En hel del gäss är trots allt kvar och letar föda på stubbåkrarna som är täckta av ett tunt snölager. 
Vi har prickat av de flesta gåsarterna som brukar rasta i landskapet, men på årslistan saknar vi fortfarande vitkindad gås och även prutgås som brukar dyka upp i något enstaka exemplar på sin flytt norrut mot tundran.
Helgens höjdpunkt blev ändå kungsörnen ute vid Tysslingen. Vi fick syn på den ganska omgående när vi parkerat bilen vid Södra Tornet. Ute på åkrarna mot Irvingsholm jagade den två harar som kvickt girade undan för att inte hamna i klorna på örnnen. Den gjorde flera utfall men lyckades inte fånga någon av dem. Utan framgång och ivrigt uppvaktad av traktens kråkor och kajor gav den sig och flög upp i ett träd och satt där en lång stund och spanade ut över maderna. 
En häftig syn som värmde mer än den bleka februarisolen....