2016 > 09
På den nyplöjda åkern precis intill grusvägen stod stenskvättan och spanade från en liten jordklump. En inbromsning, i med backen och ner med rutan. Mycket förvånade över att den stod kvar tog vi några bilder. Den verkade lite nyfiken och poserade fint, "där fick vi kanske en bild till hemsidan" tänkte vi.
När vi kom hem rapporterade vi in vad vi sett och la ut några bilder på blå kärrhök, smalnäbbad nötkråka och även stenskvättan.
Vi lagade lite mat och tog det lugnt men slängde ett öga på våra bilder på Artportalen.
Nästan 300 hade tittat på stenskvättan!!! Vi undra vad som stod på, nästan samtidigt kom ett larm på Närke X. Där stod det att stenskvättan vi fotograferat kunde vara en isabellastenskvätta. Pulsen steg och det gjorde även antalet tittare på Artportalen som snart var uppe i 900 innan någon la en kommentar. På C300:s facebooksida hade den diskuterats ett tag och många verkade övertygade att det var en isabella.
Om den blir godkänd av RK så blir det Närkes första isabella någonsin och den 21:a i Sverige......
Detta var nog 10:e gången vi passerade cembratallarna vid gamla regementet. Nötkråkorna som setts där höll sig borta varje gång vi dök upp, men denna gången dök faktiskt dom upp. Vi fick både foton och en liten filmsnutt som visar hur de bearbetar tallkottarnas frön. Riktiga linslusar.......
Vi var på väg till Kvismaren när larmet kom om en tajgasångare på Öby kulle. Den hade hörts locka några gånger och förhoppningen att vi skulle få höra eller se den var stor. Vi stod på toppen av kullen en lång stund och fick se bergfink, svartmes, gransångare, dubbeltrast, mindre hackspett och en hel del andra arter. Tajgasångaren var dock som bortblåst!
Kaffesuget tog överhand så vi avbröt letandet efter den östliga sångaren, istället letade vi rätt på en plats i solen. En halv smörgås och en skvätt kaffe hann vi få i oss innan larmet gick igen.
Nu sågs den på andra sidan kullen, vi lämnade fikat och rusade dit. Men den var snabbare än vi och var åter försvunnen. Tillsammans med de andra skådarna försökte vi leta rätt på den, men tyvärr gick vi bet.
Vi återgick till kaffet och avslutade sen skådardagen med ett stopp på Västra rakan där tusentals gäss och tranor rastade. En förbipasserande havsörn fick upp dom alla i luften, det blev en mäktig upplevelse med lätet av alla fåglar som lämnade åkrarna och fyllde himlen...
När fälten ute i Kvismaren fylls av rastande tranor och gäss blir känslan av höst väldigt påtaglig. Det var inte länge sedan vi önskade "trevlig sommar" men det är bara att konstatera att hösten är här.
Nu hoppas vi på några spännande skådarmånader där allt kan hända.
Här kommer ett filmklipp som ger höstkänslan en rejäl knuff i ryggen....