2016 > 01
Då var det redan dags att summera den första månaden på det nya fågelåret. Vi är nöjda med de 66 arter som vi lyckats få ihop i Närke under januari. Väder och temperatur har verkligen skiftat under månaden. Idag åkte vi förbi platsen där rapphönsen låg nerbäddade i snön tidigare i månaden, då var det -18 grader och ett gnistrande vinterlandskap. Idag gick allt i brunt och grått, temperaturen låg på +4 grader och inte ett spår av rapphönsen eller snösparvarna som då sökte föda på ett begränsat område. Det var som att besöka ett helt nytt landskap.
Extra roligt är att vi fått bra fotoläge på kungsfiskare, sparvuggla och hökuggla under månaden. Sparvugglan som vi såg i Oset för några veckor sedan kunde vi inte riktigt släppa, då satt den högt upp i en asp och avståndet var för långt för något annat än en dokumentationsbild. Förra helgen hade vi turen att den satt bara en bit ifrån gångvägen och på lagom höjd för en gångs skull. Trots det mulna vädret och ett blekt dagsljus plåtade vi på med lågt ställda förväntningar på bilderna. Resultatet visade sig bli bättre än vad vi vågade tro, den gråa färglösa bakgrunden framhävde ugglan och ramade in den på ett bra sätt.
En annan individ som vi har haft svårt att släppa var hökugglan som vi såg på annandag jul. Den har rapporterats då och då under januari och vi har gjort försök att se den varje helg sedan nyår. Även denna helgen passerade vi båda platserna som den har har setts på, men som vanligt ingen uggla. Inte långt efter att vi åkt därifrån kom larmet om att ugglan var framme, vi vände bilen och körde tillbaka så fort vi vågade på den leriga skogsvägen. Ute på ett hygge satt den uppflugen på en högstubbe och såg ut att spana efter ett byte. Vi fick några bilder på den innan den på ljudlösa vingar försiktigt dök ner och slog en sork precis nedanför sin utkiksplats.
Nöjda med den avslutningen på dagen och månaden drog vi oss hemåt och gjorde som ugglan, avnjöt en rejäl måltid.....
Då har det redan gått några veckor på det nya året och vinterkylan har kopplat sitt grepp om stora delar av landet.
Det är alltid lika roligt att börja fågelåret med en tom krysslista och glädjas åt varje "ny" art man får syn på.
Kungsfiskare har vi haft turen att få se på två olika lokaler. I Odensbacken såg vi den först på långt håll under en bro där den satt och spanade ner i vattnet. Redan då var vi nöjda över att ha fått in den på årslistan. Efter en kort stund kom den inflygande där vi stod och landade strax intill och gav oss ett riktigt bra fotoläge innan den fortsatte sitt födosökande längs ån.
Sparvugglan som tidigare visat sig för andra skådare i och omkring Oset fick vi äntligen syn på. Vi promenerade längs Svartån ut mot Hemfjärden och i de torra trädtopparna i slutet på Urholmen satt den lilla ugglan högst upp och spejade ut över omgivningen.
Även vattenrall blev en av årets första obsar, och man förundras över hur liten och diskret den är där den smyger runt i vassen i ett nästan igenfruset dike.
Den gångna helgen har bjudit på två riktigt fina vinterdagar med strålande sol från en klarblå himmel och ett gnistrande landskap. Trots att temperaturen har varit ned mot -20 grader så har vi ändå fått kryssa några riktigt trevliga arter.
På en åker i Tysslinge fick vi se en grupp med 9 rapphöns som låg och tryckte i snön, endast huvudena stack upp och det hade varit lätt att missa dom. Som en liten bonus kom 11 snösparvar inflygande och sprang runt på samma plats och letade efter något ätbart.
Uppe i Garphyttans Nationalpark hann vi bara kliva ur bilen när vi hörde ett hackande en bit bort. Det lät ganska högljutt och vi gissade på en större hackspett, men det visade sig vara en tretåig hackspettshona. Hon rörde sig högt upp i en grupp med halvdöda granar och där var hon fortfarande kvar när vi åkte därifrån ett par timmar senare.
Idag blev det en ganska mager lista med fåglar, Oset gav ingen större utdelning och om hökugglan är kvar i Älmerud så valde den att inte visa upp sig för oss i alla fall.
Kvismaren kändes också ganska tom på fågel och vi gjorde ett nedslag vid Reningsdammarna i Kumla som helgens sista försök. Redan på fälten utanför Brånsta fick vi syn på 3 sångsvanar som låg och vilade på snön. I dammarna rastade ytterligare 4 sångsvanar och en knölsvan. Bland alla gräsänder fanns några sothöns och för ett kort ögonblick visade sig smådoppingen i vasskanten.
Nu får vi se vad årets resterande 349 dagar har att erbjuda....