Stjärtmesar och hökstjärt

Ibland hinner det fina fotoläget förvinna på en 100-dels sekund. Den perfekta bilden på en sparvhökshane sittande på en stubbe i fint höstljus försvann snabbare än reaktionen i avtryckarfingret. Men samtidigt är det charmen med att fotografera fåglar, för när bilden äntligen sitter är känslan så obeskrivligt skön.
Några timmar i Villingsberg gav annars en hel del mesar, trastar och hackspettar men inga skogshöns. Återigen slutade dagen i Kilsbergen med en allt tätare dimma.
Åter nere på Närkeslätten mötte vi ett sträck med sångsvanar som flög söderut och det gjorde dom rätt i.