Vitgumpad buskskvätta

Efter det lyckade mötet med azurmesen blev nästa stopp Segerstads fyr där en sibirisk järnsparv setts helt nyligen. En lång smal grusväg ledde ner till ett kaos av bilar. En promenad längs tångfyllda stränder och kohagar avslutades med stor folksamling som nyligen sett järnsparven. Det kändes hoppfullt.
Vi stod en bra stund och tittade intensivt, "där är den" hörde vi från andran änden av ledet, men vi hade valt helt fel placering och missade den. Vi flyttade oss och fick syn på en grupp skådare från Närke, det var trevligt att prata lite med dom men någon järnsparv blev det inte för vår del. Vi gav upp järnsparven för tillfället för att göra ett försök på en vitgumpad buskskvätta en bit norrut.

I Mellby på ett gärde skulle buskskvättan befinna sig, om den fortfarande var kvar.
Lite svårparkerat med varningar från andra skådare om en irriterad markägare hittade vi en plats för bilen och smög ner mot åkrarna. Vi hade fått tips om att den uppehöll sig på den nyplöjda delen av åkern. Det låter lätt, men när man väl är på plats inser man att åkern är stor och fågeln väldigt liten. Men ganska snart såg vi att det rörde sig en del fågel i området, ängspiplärka, gärdsmyg, rödhake och sädesärla. Plötsligt fick vi syn på en intressant individ som kilade runt och dök upp på toppen av jordklumparna.
Vi gick försiktigt närmare och kunde avgöra att det var den vitgumpade.....
 

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

-