Året 2018

Ännu ett år har gått och det har blivit dags att summera skådaråret 2018.
Vi hann med 170 dagar ute i markerna och det gav oss 257 årskryss varav 7 livskryss. Vi har haft tusentals besökare på vår hemsida, fått flera utmärkelser på instagram och haft äran att medverka i flera ornitologiska tidskrifter. Allt detta tillsammans gör oss ännu mer motiverade att fortsätta vår fågelskådning och dokumentation ute i naturen.

Här kommer en "Topp 5 lista" på våra upplevelser i år:

Årets uppvisning stod jord- och hornugglorna för som uppehöll sig i Oset i början av året. Vi stod på parkeringen till de nybyggda husen i Ormesta och kunde följa deras födoökande på riktigt nära håll. Ibland flög de så nära att de inte fick plats i sökaren, detta trots att vi stod och pratade med boende i området som nyfiket undrade vad vi stod och tittade på. 

Årets timing var när vi stod i Borgholms hamn och fick larm om att en praktejder just passerat Mörbylånga. Snabbt hoppade vi in i bilen och räknade ut att vi borde hinna till Stora Rör innan den skulle passera där. En kort resa som kändes väldigt lång. På plats stod en grupp skådare och tur var det, för streck efter streck med ejder passerade på himlen och alla flockar skulle sökas igenom. Efter en stunds väntan ropade någon "där är den" och i det enda strecket som gick lågt över vattnet kom praktejdern. Puh!

Årets "i sista minuten" blir den rödstrupiga sångaren som hade visat sig söder om Kalmar i några dagar i april. På vägen ner till Öland passade vi på att göra ett försök att få se den. Vi kom fram strax innan det började skymma och tur som vi har fanns några skådare kvar på plats som pekade ut busken där den senast hade visat sig. Efter en kort väntan kom den fram och visade upp sig och vi hann få en bild, underbart, därefter flög den iväg för att söka nattkvist och där tappade vi den. 

Årets blötaste kryss var ökenpiparen som höll till i en vik vid en badplats utanför Växjö.
För att kunna se fågeln fick vi ta av oss skorna, kavla upp byxorna och vada ut i sjön med stativ och kamera. Det blev faktiskt årets första och enda dopp!
Det var en riktigt rolig upplevelse och alla skådare på plats tyckte nog ändå det var skönt med lite svalka då det var ett hett kryss en riktigt varm sommardag.

Årets folkfest och årets sista raritet var rostsparven som dök upp på en matning i en villaträdgård i Skutskär. För att kunna se fågeln fick vi gå in i huset hos familjen som hade den stora turen med finbesöket utanför köksfönstret. Ovanlig skådning hos generösa människor gav oss vårt 333:e livskryss.

Med denna sammanfattning och med årets sista bild som blev en trädkrypare,
önskar vi er alla ett riktigt Gott Nytt År!!!
 

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

-