Surt sa räven

På fredagskvällen trodde vi att vi äntligen hade fått en dammsnäppa i tuben. Avståndet var i längsta laget men vi tyckte karaktärerna stämde bra, men var väldigt osäkra.  Vi hade koll på den i säkert en timme innan en mer rutinerad skådare med bättre utrustning dök upp och kunde bedöma den som gluttsnäppa, surt sa räven!
På lördagen duggade årskryssen tätt. Vi började i Kvismaren och redan på vägen dit fick vi syn på årets första törnskata som satt och spanade från toppen av en buske, det var bara början.
I Lötenplattformen kunde vi kryssa lärkfalk, svarttärna och dvärgmås samtidigt som vi hörde göken ropa från Rysjö hagar.
En liten fikapaus och sedan bar det av till Oset där en gravand blev vår första obs.
Det var extremt många grönbenor som rastade och överallt for det fram gulärlor. Vi slog oss ner vid röda bänken efter tvärvägen, och på vallen ut på Ormestaängarna hade vi brushane, drillsnäppa, strandskata, grönbena, rödbena och vårens första spovsnäppa, allt på bara några kvadratmeter. Häftigt!
Innan vi åkte hem stannade vi till vid Södra Näsbytornet och spanade av det nyanlagda området. Uppifrån Näsbykullen har man bra översikt över Lillängen och Näsbyängen. Många arter har redan hittat till de nya delarna och många olika vadare fanns där, bl a mindre strandpipare och en mosnäppa.
Idag söndag verkade fåglarna ha hittat till Boglundsängen och så gjorde även vi. Bl a rödstrupig piplärka, citronärla och roskarl var rapporterade.  Ett sött litet gäng med knipungar guppade runt ute i dammen, och några småspovar stod och vilade ute på vallen.
Citronärlan hade försvunnit ur sikte strax innan vi kom så det var bara att börja söka. En spovsnäppa rastade bland ett tjugotal brushanar och över tornet kom en pilgrimsfalk och försvann lika fort som den dök upp.
Ett lätt duggregn började falla och vi började ge upp hoppet om att få se citronärlan, men plötsligt dök den upp på samma plats den setts tidigare under dagen.
Citron behöver inte alltid smaka surt....